Chefens arbetsmiljö – en ofta förbisedd fråga
Det fanns en tid då begreppet ”arbetsmiljö” inte existerade. Miljön kring de anställda ansågs i många fall ointressant och helt sekundär. Detta är länge sedan nu. I mer än ett sekel har bland annat fackföreningar, personal inom vård och hälsa och akademiska experter arbetat för att främja hälsa, säkerhet och kvalitet i resultat genom att förbättra arbetsmiljön.
Men en yrkesgrupp som inte sällan glömts bort i detta historiskt framgångsrika arbete är cheferna. Man har utgått från att en förbättrad arbetsmiljö gynnar alla, inklusive chefen. Det har också helt säkert funnits mer eller mindre outtalade antaganden om att chefen – oavsett position i organisationen – tillhör en elit som inte är i behov av särskild hänsyn eller förbättringar: cheferna klarar sig alltid genom att de befinner sig i en fördelaktig position. På senare tid har den typen av antaganden börjat ifrågasättas alltmer.
När chefen hamnar i kläm mellan krav och resurser
Många chefer upplever idag att de pressas mellan höga krav på effektivitet och flexibilitet från ledningens sida, och samtidiga, oförenliga krav från en ovillig eller utsatt arbetsgrupp som väl känner till sina rättigheter och organisationens tillkortakommanden. I detta mellanläge blir en hel del arbetsledare klämda mellan höga krav och bristande resurser, eller svagt förbättringsmandat.
Alarmerande resultat från Arbetsmiljöverkets inspektioner
Arbetsmiljöverket genomförde under 2022 och 2023 en inspektionsinsats inom privat sektor för första linjens chefer. Granskningen omfattade cirka 1100 arbetsplatser och resulterade i att 65 procent av arbetsplatserna fick motta krav på åtgärder i arbetsmiljöarbetet.
Exkludering från viktiga insatser
Bristerna fanns framför allt inom den sociala och organisatoriska arbetsmiljön, men också inom det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det vore mycket intressant att se en liknande kartläggning av chefsskapet inom offentlig sektor; det finns egentligen inget som säger att procentandelen skulle vara lägre där.
Bristande strukturer för stöd till första linjens chefer
Arbetsmiljöverkets inspektionsarbete belyste det som vi från Starck & Partners sida ofta ser i vårt arbete: att chefers arbetsmiljö inte sällan faller mellan stolarna i arbetsplatsernas arbetsmiljöarbete, inte minst när det gäller de chefer som står närmast medarbetarna.
I ovan nämnda granskning såg man att de ofta exkluderades från medarbetarundersökningar eller medarbetarsamtal, eller så saknades strukturer för att skapa sig en bild av just deras arbetssituation.
Chefer behöver också en god arbetsmiljö för att prestera
Ett sådant bristförhållande resulterar i att chefernas arbetsmiljöfrågor hamnar i skymundan. Men en chef är ju som alla andra anställda beroende av en god arbetsmiljö för att kunna utföra ett bra arbete, inte minst när det handlar om att kunna och orka hantera svåra eller oförutsedda situationer, såsom organisationsförändringar, konflikter, missnöje eller ohälsa bland de anställda.
Stödstrukturer och mandat är avgörande
Det är A och O att det finns en stödjande struktur som chefen på ett enkelt sätt kan vända sig till, och att den ledare som står närmast de anställda har både resurser och mandat att genomföra det arbete som situationen kräver.
Verkligheten är dock att chefer, inte minst första linjens, ofta saknar tillräcklig kunskap om var de ska vända sig för att få stöd och rådgivning och upplever inte sällan att de saknar mandat. Chefer har inte alltid skyddsombud eller fackliga företrädare på arbetsplatsen, eller informeras kanske inte om vem det är. De fackliga företrädare och arbetsmiljöombud som vanligtvis företräder medarbetarna kan ha svårt att skifta till chefens perspektiv och vara dennes röst, och ibland uppstår intressekonflikter. Det är av yttersta vikt att chefen så tidigt och så tydligt som möjligt känner sina rättigheter och skyldigheter i uppdraget, och vet var hen ska vända sig för att få stöd och rådgivning. I en organisation med flera ledningsnivåer bör de olika chefsnivåerna ha egna skyddsombud som bevakar just deras områden, då olika intressen kan stå i konflikt med varandra.
KASAM – en modell för att förstå chefens situation
Psykologins begrepp KASAM, ”känsla av sammanhang”, är en viktig kompass när det kommer till att undersöka chefens arbetssituation och möjligheter. Arbetsuppgifterna behöver vara begripliga och ha ett tydligt mål, men också vara hanterbara och meningsfulla. När man som chef hamnar i perioder av stress eller bristande motivation, kan det vara värt att börja titta på just dessa aspekter och fråga sig själv var de stora behoven ligger: handlar det om bristande tydlighet i uppdraget, bristande resurser från omgivningen eller bristande motivation inifrån mig själv? När vi närmar oss svaret på de frågorna så kan vi också börja närma oss en utväg.
Utbildning och stöd för chefer gynnar hela organisationen
Att investera i utbildning och resursstärkande för chefer, inte minst för dem med ett omfattande personalansvar, är att investera i sin organisations hälsa, kvalitet och ekonomi. När cheferna är väl informerade om vilka rättigheter och skyldigheter de har gentemot arbetsgrupperna så mår också de anställda bättre, presterar bättre och kostsamma misstag i personal-eller ärendehantering kan i långt större grad undvikas.
Investera i chefer – investera i verksamhetens hållbarhet
Eftersom många första linjens chefer senare också arbetar sig uppåt i organisationen är det väl investerad tid att så tidigt som möjligt tydliggöra deras uppdrag, säkerställa att de har tillräckliga resurser, utbilda dem och låta dem ha ett gott stöd för att de själva ska bli ett gott stöd för sina medarbetare. När ett sådant arbetssätt genomsyrar organisationen både top-down och bottom-up så kommer det att leda till stora ekonomiska, sociala och hälsomässiga vinster.
Välkommen att höra av dig till oss om du har funderingar kring stöd, rådgivning eller utbildning för chefer.
