Vad är arbetspsykologisk och arbetsterapeutisk kartläggning?
En arbetspsykologisk och arbetsterapeutisk kartläggning är en metod för att systematiskt kartlägga en individs resurser och hinder i relation till arbetsplatsens krav och arbetsuppgifter. Den utförs av legitimerade psykologer och arbetsterapeuter och kan även genomföras som en samutredning, beroende på vad som krävs i det enskilda fallet.
Målet med en sådan kartläggning är att få en helhetsbild av individens situation, vilket inkluderar både fysiska och kognitiva förmågor. Resultatet kan vara en rekommendation om hur arbetsuppgifterna kan anpassas eller om individen behöver förflyttas till andra arbetsuppgifter – internt eller externt – för att kunna prestera på ett hållbart sätt.
När kan kartläggningen vara användbar?
Kartläggningen är särskilt användbar i situationer där en medarbetare upplever svårigheter att klara av sina arbetsuppgifter på grund av fysiska eller psykiska hinder. Det kan exempelvis handla om långvarig sjukskrivning, stressrelaterade problem eller andra kognitiva svårigheter som påverkar individens arbetsförmåga. Genom att göra en noggrann analys kan arbetsgivaren tillsammans med medarbetaren skapa förutsättningar för att lösa utmaningar som annars kan leda till försämrad arbetsmiljö, ineffektivitet eller långsiktiga sjukskrivningar.
Hur går kartläggningen till?
En arbetspsykologisk och arbetsterapeutisk kartläggning är en välstrukturerad process som vanligtvis tar cirka sex veckor att genomföra. Här är en överblick av hur processen ser ut:
Sonderingsmöte
Det hela börjar med ett möte där arbetsgivaren och Starck & Partner tillsammans diskuterar det specifika ärendet. Här fastställs syftet med kartläggningen, omfattningen av insatsen samt om det behövs en eller båda kompetenserna (psykolog och arbetsterapeut).
Flerpartsmöte
Nästa steg är ett möte där arbetsgivare, medarbetare, HR, eventuellt fackligt ombud och representanter från Starck & Partner deltar. Här samlas all relevant information om medarbetarens arbetsuppgifter, tidigare utredningar och den aktuella situationen. Syftet är att ställa tydliga frågeställningar för kartläggningen.
Kartläggning
I denna fas sker den faktiska kartläggningen. Den består av flera moment, beroende på medarbetarens behov:
Psykologens roll: Psykologen genomför samtal med arbetspsykologiskt fokus och använder sig av självskattningar och kognitiva tester för att förstå medarbetarens kognitiva och exekutiva förmågor.
Arbetsterapeutens roll: Arbetsterapeuten genomför djupintervjuer och observationer på arbetsplatsen, ofta med hjälp av verktyg som WEIS (Work Environment Impact Scale) och AWP (Assessment of Work Performance), för att bedöma medarbetarens förmåga att utföra sina arbetsuppgifter.
Rapportskrivning
Efter att alla steg i kartläggningen har genomförts, sammanställs en rapport. Denna rapport går igenom alla moment i processen och ger tydliga rekommendationer för både arbetsgivare och medarbetare. Rapporten fokuserar på hur arbetsuppgifterna kan anpassas för att bättre matcha medarbetarens förmågor.
Genomläsning och feedback
Innan det slutliga flerpartsmötet får medarbetaren möjlighet att läsa rapporten i lugn och ro. Detta ger hen möjlighet att komma med synpunkter och frågor om innehållet.
Slutligt flerpartsmöte
Kartläggningsinsatsen avslutas med ett flerpartsmöte där rapporten diskuteras med arbetsgivaren och medarbetaren. Här ges tydliga rekommendationer om nästa steg, oavsett om det handlar om anpassningar på nuvarande arbetsplats eller andra åtgärder.
Varför är denna kartläggning värdefull?
Genom en arbetspsykologisk och arbetsterapeutisk kartläggning får både arbetsgivaren och medarbetaren en djupare förståelse för de faktorer som påverkar arbetsförmågan. Denna insikt leder till bättre anpassningar, vilket kan förebygga sjukskrivningar och säkerställa att medarbetaren har rätt förutsättningar för att lyckas. Oavsett om det handlar om att justera arbetsuppgifter eller se över arbetsmiljön, ger kartläggningen konkreta verktyg för att skapa en hållbar arbetssituation.
