Emotionell intelligens i ledarskapet och varför självinsikt blir allt viktigare i vår tid

Dela artikeln:

Att fatta beslut, skapa resultat och visa riktning är självklara delar av chefsuppdraget. Men hur väl en chef lyckas handlar också om förmågan att förstå sig själv och andra. Emotionell intelligens har därför blivit ett allt viktigare begrepp inom ledarskapsutveckling, inte minst i organisationer där förändring, samarbete och osäkerhet är en del av vardagen.

En chef kan vara både erfaren, kunnig och strategiskt skicklig, men ändå ha svårt att få med sig människor. Det kan handla om hur kritik tas emot, hur konflikter hanteras eller vad som händer i en arbetsgrupp när pressen ökar. Vi har nog alla mött ledare som får människor att växa, känna förtroende och våga ta initiativ. Men också chefer som, ibland utan att själva vara medvetna om det, skapar osäkerhet eller gör att människor drar sig för att säga vad de tycker.

Skillnaden behöver inte ligga i chefens ambitioner eller kompetens utan ofta handlar det om beteenden i vardagen och hur medveten chefen är om sin egen påverkan på andra. Vi på Starck & Partner tycker verkligen att vi borde lägga mer fokus på emotionell intelligens som verkligen blir intressant för att lyckas i sitt uppdrag.

Vad är emotionell intelligens och varför är det viktigt för ledare?

Emotionell intelligens, ofta förkortat EQ, handlar om förmågan att uppfatta, förstå och hantera känslor hos sig själv och andra. Begreppet omfattar flera förmågor som har betydelse i mänskliga relationer, däribland självinsikt, känsloreglering, empati och social förmåga. I ledarskapet blir dessa förmågor särskilt betydelsefulla eftersom chefens agerande påverkar så många fler än den egna personen.

Hur reagerar du när någon ifrågasätter ett beslut? Vad händer med ditt sätt att kommunicera när du är stressad? Kan du uppfatta när en medarbetare behöver stöd, även om personen inte uttryckligen ber om det?

Det är frågor som sällan har enkla svar, men som säger mycket om hur vi fungerar som ledare. En chef som är medveten om sina egna reaktioner har bättre möjligheter att välja hur en situation ska hanteras. Det innebär inte att alltid vara lugn, positiv eller förstående. Ibland behöver ledarskapet vara både tydligt och kravställande. Skillnaden ligger i förmågan att agera medvetet i stället för att låta den omedelbara känslomässiga reaktionen styra.

Sambandet mellan emotionell intelligens och psykologisk trygghet

Psykologisk trygghet har fått stor uppmärksamhet genom forskning av bland andra Harvardprofessorn Amy Edmondson som säkert många såg på vår stora Årskonferens den 4 oktober. Begreppet beskriver ett arbetsklimat där människor upplever att de kan ställa frågor, framföra avvikande uppfattningar, be om hjälp och erkänna misstag utan att riskera att bli förödmjukade eller bestraffade för det.

Men psykologisk trygghet skapas inte genom att chefen säger att det ska vara högt i tak, utan den formas i vardagens möten, inte minst genom hur chefen reagerar när något går fel eller när någon säger emot. Tänk dig ett ledningsgruppsmöte där en medarbetare ifrågasätter ett beslut. Chefen kan uppfatta invändningen som kritik mot den egna kompetensen och reagera defensivt. Kanske avbryts personen, argumenten avfärdas eller diskussionen avslutas snabbt.

Det kan vara en liten händelse, men signalen till gruppen blir tydlig. Nästa gång kanske färre väljer att säga vad de tänker. En annan chef kan uppleva precis samma irritation men ändå välja att ställa en nyfiken fråga, undersöka resonemanget och tacka för perspektivet. Beslutet behöver inte förändras, men förutsättningarna för fortsatt öppenhet blir annorlunda.

Här finns en viktig koppling mellan emotionell intelligens och psykologisk trygghet. Självinsikt och förmågan att hantera egna reaktioner kan hjälpa ledare att skapa ett klimat där fler vågar bidra. Samtidigt är psykologisk trygghet inte enbart en fråga om chefens personliga egenskaper. Organisationens kultur, arbetssätt, maktförhållanden och hur människor bemöter varandra har också stor betydelse.

När ledarskapet sätts på prov

Det är ofta i pressade situationer som våra invanda beteendemönster blir som tydligast och där just förmågan att ha en god emotionell intelligens. Vid en omorganisation, en svår personalsituation eller ett beslut som väcker starka reaktioner behöver chefen kunna hantera både sina egna och andras känslor. I dessa situationer kan osäkerhet ofta väcka frustration, oro och motstånd. En chef som snabbt går i försvar riskerar att förstärka motsättningarna, medan en chef som undviker obekväma samtal kan bidra till otydlighet och minskat förtroende.

Emotionellt intelligent ledarskap handlar därför inte om att undvika svåra känslor eller försöka göra alla nöjda. Det handlar snarare om att förstå vad som händer i samspelet och kunna anpassa sitt agerande efter situationens behov. Det kan innebära att lyssna längre innan man svarar, att uppmärksamma sina egna antaganden eller att våga vara tydlig även när beskedet är svårt att ge. Förmågan att kombinera empati med tydlighet är särskilt viktig. Medarbetare behöver både känna sig förstådda och veta vilka förväntningar som gäller.

Kan emotionell intelligens utvecklas?

En viktig utgångspunkt inom ledarskapsutveckling är att många av de beteenden som förknippas med emotionell intelligens går att träna och utveckla och vi har ett stort sug hos organisationerna vi stöttar just nu att få testa sin EQ, och få coaching för att träna upp en högre förmåga till att lyckas i sitt ledarskap. De flesta av oss har en bild av hur vi fungerar tillsammans med andra. Vi kanske ser oss som lyhörda, tydliga eller bra på att hantera konflikter. Samtidigt är det inte säkert att omgivningen uppfattar oss på samma sätt.

Hur brukar jag reagera under press? Vilka situationer väcker starka känslor hos mig? Hur påverkar mitt sätt att kommunicera andra människor? Och vad skulle hända om jag började agera annorlunda?

Sådana frågor kan bli utgångspunkten för ett mer medvetet ledarskap och här kan vi på Starck & Partner hjälpa dig.

Är du nyfiken så ta gärna kontakt med oss på info@starckpartner.se så berättar vi mer!

Vill du ta del av vår information direkt i din inkorg?

Vidare läsing

När chefen väntar för länge med det svåra samtalet

När konflikter låser sig, vad vi på Starck & Partner ser att chefer och organisationer kan lära sig

När rehabilitering inte betyder tillbaka till samma arbete

bedöma arbetsförmåga, arbetsförmågebedömning ADHD, arbetsförmågebedömning autism

Arbetsförmågebedömning vid ADHD och autism kräver mer än en diagnos