Vad händer egentligen med världen medan vi sitter isolerade hemma i digitala möten? Jämte ett förhållandevis enögt fokus på den pågående pandemikrisen – smittkurvor, sjukhusplatser och antal vaccindoser – så pågår en samtidsrevolution. Mönster för hur vi interagerar, bor, reser, spenderar pengar och arbetar bryts upp och många menar att vardagen aldrig riktigt kommer bli sig lik när coronavisusets epok är över. Städer, hem och arbetsplatser håller på att byta skepnad och pandemins effekter lär bli kvar under oöverskådlig tid framöver.
Sedan knappt ett år sedan har andelen personer i Sverige som arbetar hemifrån ökat med cirka 30 procent och många organisationer menar att en återgång till heltidsarbete på arbetsplatsen inte är aktuellt. 80 procent av Akademikerförbundets medlemmar uppger att man efter pandemin fortsatt vill ha möjlighet till distansarbete och nio av tio företagsledare uppger enligt Boston Consulting Group att man nu satsar på utökat distansarbete även efter pandemin. Mer flexibilitet i vardagen uppges vara ett starkt skäl, och många arbetsplatser menar även att man blivit mer effektiva i utförandet av arbetsuppgifter sedan arbetet flyttades hem. Många beskriver sig också vara friskare tack vare mer sömn när pendlingen uteblir, och när man har större möjligheter att röra sig något i dagsljus under arbetsdagen.
Omvärldsanalytikerna nickar igenkännande åt de positiva reaktionerna och menar att det här är framtiden – den som var på väg ändå men nu påskyndades av pandemin. Det gamla vanliga heltidsarbetet på kontor har sett sina bästa dagar. Techbolagen har utvecklat framgångsrika digitala plattformar för möten på distans och har därmed sett de egna aktiepriserna slå i taket. Alla idéer om digitala verktyg som stödjer distansarbete är nu glödheta.
En stor del av kontoren kan bli överflödiga när hemarbetet fortsätter och bostadsministern gick redan i höstas ut och sa att man ser över hur man kan omvandla tomma kontor och butiker till bostäder. Bland andra har företaget Siemens gått ut med prognosen att minst hälften av personalen kommer att kunna arbeta på distans i framtiden. Även Facebooks grundare och VD, Mark Zuckerberg, har meddelat att hälften av företagets anställda sannolikt kommer att arbeta hemifrån inom fem till tio år, och sedan tidigare har Twitters VD Jack Dorsey meddelat att alla anställda som jobbat hemma under karantäntiden kan fortsätta göra så även efter pandemin. 20 procent av den globala arbetskraft som nu jobbar hemifrån kommer sannolikt att fortsätta med det även efter krisen spår Copenhagen Business School. Det kan således vänta en enorm omvälvning för bostadsmarknaden och därmed för hela städerna. I New York har man redan noterat utflyttningen av privatpersoner och företag, och det finns en påtaglig rädsla för hur detta ska påverka stadens ekonomi, utseende och själ.
Utvecklingen banar väg för en ny grön våg som redan inletts under pandemin. Var vill du bo och arbeta? Herrgård i Jämtland, minimalism i Vasastan eller varför inte en hydda vid Stilla havet? Nya tider innebär också att arkitekter får tänka till i nya sorters uppdrag, då många organisationer redan nu beslutar att bygga om sina kontor för ett nytt sorts arbetsliv där färre medarbetare kommer vara på plats. I en rapport av Kairos Future från 2017 beskrevs framtidens arbetsplats omfatta ett större sammanhang än tidigare, där kontoret blir en knutpunkt som stödjer gränslöst arbete. Detta tycks redan nu bli verklighet. Arbetsplatserna kommer att behöva satsa på att få medarbetarna att mötas kontinuerligt, även om mer sällan, när möjligheten till hemarbete finns kvar och till och med uppmuntras. Många kontor i städerna byggs redan nu om för att få stora ytor, kreativa mötesplatser och fler rum. Det mycket omstridda kontorslandskapet kan komma att besegras av en oväntad anatgonist i form av ett virus och dess effekter på samhället. Företag och arkitekter är dock väl medvetna om att det inte går att arbeta enbart på distans – kreativitet och nya idéer kräver fysiska möten med varandra. Företaget Yahoo var tidiga med att införa distansarbete för några år sedan, men valde också snart att gå tillbaka till kontorsarbete då man såg att bra beslut, idéer och insikter uppstår i ”korridorer, fikarum och spontana sammankomster med kollegor”. För många svenskar är arbetet det viktigaste sociala sammanhang som erbjuds i den moderna urbana miljön där flertalet traditionella sociala ytor slagits ut. Enligt flera opinionsundersökningar kan hemmajobbet slå mot trivsel och lagkänsla på jobbet, samtidigt som det leder till sämre relationer till kollegorna. Flexibilitet, frihet, effektivitet och tidsvinster måste läggas sida vid sida med riskfaktorer för ohälsa såsom otydlighet, bristande stöd och bristande social gemenskap.
Distansarbetet påverkar också människor olika, beroende på livssituation, personlighet och tidsaspekter. Många upplever nu, nästan ett år efter att man blivit hemkallad till distansarbete, att det känns svårt att hålla motivation och arbetsglädje uppe utan att få stöd av de sociala kontakterna. Flera beskriver också att kreativiteten fått sig en rejäl törn när alla idéutbyten och interaktioner med kollegor utspelar sig på en skärm. Svårast tycks distansarbetet vara för de yngre medarbetarna, de som är födda med dator och mobil i hand. Men deras allra särskilda tristess över situationen är högst naturlig: energi och socialt behov är ofta större hos denna grupp, och privatlivet hemma i bostaden bjuder oftast inte på lika många ansikten som hos de medelålders. Ändå anser sex av tio i åldersgruppen upp till 34 år att distansarbetet är positivt.
Hemarbetet under och efter pandemin är inget sprinterlopp utan kan snarast jämföras med ett maraton som kräver ett helt annat förhållningssätt för hållbarhet och välmående än enbart fokus på snabbhet och effektivitet under arbetsdagen.
Under pandemin har man i Europa kunnat se att arbetstiden ökat med 48 minuter per dag och distansarbetande medarbetare är mer än dubbelt så benägna att överstiga den maximala arbetstiden i jämförelse med de som arbetar på plats, enligt en rapport från Eurofound, EU:s institution för forskning om levnads- och arbetsvillkor. Fynden indikerar att arbetsplatserna behöver ett utökat fokus på hållbarhet, motivation och arbetsglädje i hemarbetets inledda tidsålder.
Den nya sortens kontor kommer att behövas för att skapa kreativitet, gruppidentitet, kultur och påfyllning av engagemang och motivation. Men distansarbetet är här för att stanna och effekterna lär bli påtagliga för konsumtion, bostadsmarknad, stadsbild och förhållandet mellan stad och land. Om vi använder arbetets förändrade villkor på rätt sätt, tänker fritt och lyhört, så har vi dessutom stora möjligheter att skapa smartare och mer välmående arbetsplatser.
Katrin Söderlund Yavari, leg psykolog och organisationskonsult på Starck & Partner