Med glimten i ögat kan vi säga att vi alla upplevt ett rätthaveristisk beteende inom oss. Eller hur? Blir vi pressade och upplever oss eller någon inom familjen kränkt är det normalt att reagera och protestera. Skillnaden mellan dig och rättshaveristen är att du antas vilja förstå vad som hänt och hitta en lösning. Så resonerar inte rättshaveristen.
Beteendet
Enligt Svenska Akademiens ordlista är rättshaveristen ”en person som påstridigt hävdar sin rätt”. Rättshaveristen upplevs påfrestande och hänsynslös. Hen är gränslös när den ifrågasätter och ställer ofta orimliga krav. Personen ger sig in i en kamp för rättvisa för att nå full upprättelse. De hamnar i en fixering och en kompromiss är inte en lösning för dessa personer. En eller flera ursäkter är inte tillräckligt. Rättshaveristen utgår från att den har rätt och att det mesta kan reklameras. De driver frågor i rättsliga processer och rättviseaspekter. Detta beror på deras avsaknad av mentaliseringsförmåga. De är rutinerade i att agera vid missnöjdsamhet och att överklaga beslut.
Ökning
Det lättillgängliga samhället gör att rättshaveristens möjligheter till att göra sin röst hörd ökar. Enkelheten med att kommunicera via e-post och chatt gör den än mer aktiv. Sociala medier skapar allians då rättshaverister har ett forum att nå varandra. Man misstänker att detta är anledningen till att rättshaveristiska beteendet ökar.
Utmärkande drag
Rättshaveristens fasa är att inte bli lyssnad på. Den tror sig att alla andra kommer att förstå och tycka lika när andra lyssnat alternativt läst dennes samling information och fakta. Beteendet gör personen påläst. Den hamstrar information och lagrar allt typ av kommunikation på olika sätt. Inte ovanligt att personen spelar in samtal. I skrift uttrycker sig rättshaveristen gärna med versaler, fet stil och utropstecken. Den gör medskick av långa listor och kopior av dokument. Det som anses extra viktigt markeras med färg, gärna rött, för att läsaren ska förstå och inte missa detaljer. Rättshaveristen är ofta en välutbildad person, påläst och ser inte sina egna brister. Uttrycker sig ofta som kränkt. Omgivningen kan uppleva att personen är osmidig, oresonlig och icke formbar. Många känner sig osäkra och blir uttröttade av att hamna i diskussion med rättshaveristen.
Vanliga affekter
Var uppmärksam på dina egna affekter när du blir pressad och ifrågasatt. Du är inte ensam om att bli irriterad och rädd. Många blir osäkra, känner skuld och skam. Försök att stanna upp när rättshaveristen uppenbarar sig och undersök vad personen faktiskt vill. Dessutom kan rättshaveristen faktiskt ha rätt i sak. Det är inte fel att boka upp ett möte alternativt nytt möte för att förstå bättre och lyssna aktivt. Arbeta aldrig ensam. Ta med en kollega för att dokumentera vad som sägs på mötet. Ett sådant tillvägagångssätt gillar rättshaveristen. Den upplever sig lyssnad på. Var saklig och byråkratisk i din ton. Förbered dig genom att vara påläst gällande företagets regler och policys. När ni gjort allt i er makt var tydlig med att synliggöra för rättshaveristen att processen är avslutad från exempelvis företaget sida. Ni kan därmed alltid hänvisa till beslutet.
Förebyggande
Ett önskat scenario är att förebygga all förekommande negativitet på arbetsplatsen för att göra alla nöjda och glada. Men så enkelt är det inte hur mycket vi än strävar efter det. Arbetsplatsen är ett levande föränderligt fenomen med en mix av värderingar, kultur och historia. Människans olikheter gör oss häftiga och unika. Rättshaveristens beteende kan ge och med detta framkallas i olika miljöer. Fördelaktigt är att aktivt arbeta för en god arbetsmiljö. Struktur och tydliga rutiner. Glöm inte att tydliggöra roller och förväntningar. Implementera, agera och bli förebilder för era policys för att undvika att det endast blir en pappersprodukt. Stå för era beslut med tydliga motiveringar så håller ni rättshaveristen på avstånd.
Undrar du hur du kan hantera en specifik situation? Ta kontakt med Starck & Partners Petra Karlsson Berglund, personal- och organisationskonsult som är mycket van vid att hantera dessa frågor.
Petra Karlsson Berglund
Direkt: 08-40 90 46 44
e-post: petra.k.berglund@starckpartner.se
Källa: Jakob Carlander & Andreas Wedeen (2018) Rättshaveristiskt beteende samt Petras egna samlade erfarenheter.